Ledarskapets ROI – av Anders W Berggren, Fil Dr

Är det lönt att investera i ledarskap?
Frågan kommer upp med jämna mellanrum, och då kanske framförallt från individer som uppfattar ledarskap, till skillnad från verksamhetsstyrning, som något diffust och vars effekter de anser vara svåra att mäta.
Grundfrågan är intressant, om det går att räkna på effekterna av ledarskapet i kronor och ören? När frågan ställs på det sättet, och ytterst om det finns något samband mellan ledarskap och lönsamhet, blir det komplext. Komplexiteten ökar ytterligare med bland annat storleken på verksamheten och geografisk spridning (nationellt respektive internationellt).

När dessutom kronkursen har direkt påverkan på företags lönsamhet ställs frågan om i vilken utsträckning ledarskapet egentligen spelar någon roll ”på sista raden” på sin spets. Exempelvis stod kronfallet 2005 för drygt hälften av vinstökningen och mer än en femtedel (600 miljoner kronor) av den totala vinsten hos Atlas Copco.
Redan på 1970-talet visade Robert A. Karasek (1979) bland annat att sambanden var avsevärt starkare mellan stress, hjärt- och kärlsjukdomar och låga möjligheter att påverka arbetssituationen, än hur krävande jobbet i sig är. Påverkan kan handla om att kunna påverka bland annat arbetsuppgifternas utformning och innehåll, ledarskapet, samt organisationen.

Paula Liukkonen (http://www.paula-liukkonen.se) har under de senaste decennierna forskat kring vad frånvaro och för hög personalrörlighet kostar företagen. Några av de faktorer som Liukkonen (2011) funnit ligga bakom personalrörlighet är bland annat: missnöje med arbetsuppgifter; brist på karriärmöjligheter; kompetens används inte; dåliga utvecklingsmöjligheter; dålig fysisk eller psykosocial arbetsmiljö; stress; oro; allmän otrivsel och små påverkansmöjligheter; brist på återkoppling och uppskattning; missnöje med organisationen, arbetsledningen, eller arbetskamraterna.

Redan uppräkningen ovan ger intuitivt en känsla av att det finns samband mellan ledarskap och kostnader, dock inte i form av ett enkelt samband mellan ledarskap och lönsamhet utan på en mer indirekt nivå. De kostnader som uppstår vid frånvaro är enligt Liukkonen (2002) bland annat följande: kostnader för ersättare; produktionsförändring; kvalitetsförändring; samt ökad administration/arbetsledning. Till detta kan även komma övriga kostnader som kan vara konkurrensförsämring, risken att affärshemligheter avslöjas, samt att företagets goodwill skadas. Det sista har ju en direkt koppling till employer branding, ett koncept som förefaller få större och större genomslag.

Två relaterade begrepp som börjat användas är Hälsoeffekt respektive Hälsobokslut, där Previa menar att varje satsad krona ger 4 till 5 kronor tillbaka när det gäller att förbättra hälsan bland de anställda. En annan intressant vinkling på frågan om ”värdet” av ledarskap lyfts fram i en studie av Carnegie Institute of Technology , som menar att 85% av finansiell framgång bygger på de tre komponenterna emotionell intelligens, moralisk intelligens, samt kroppslig intelligens hos cheferna, och endast 15% handlar om teknisk kunskap.

Forskningen visar, på olika sätt, att det uppenbarligen finns ekonomi i ledarskapet. Från rena hälsoaspekter, som Karaseks studie från 1979, till mer nutida forskning kring vilka faktorer som påverkar sjukskrivningar och personalrörlighet. Många av de faktorer som kommer fram ligger helt klart inom ledarskapets domäner när det gäller att skapa utrymme för dialog och påverkan. Det är också ganska entydigt inom forskningen idag (t.ex. Larsson & Kallenberg, 2006) att ledarskap är något de flesta av oss kan utveckla, till skillnad mot föreställningen att ledarskap är något medfött.


Hur investerar ni i ledarskapet?